Nyheter om mänskliga rättigheter i Belarus

Nytt lagförslag mot mötesfrihet

Den belarusiska (vitryska) regeringen har lagt fram ett nytt lagförslag som om det går igenom ytterligare kommer att inskränka mötesfriheten. Förslaget rör en särskild form av möten som hittills kunnat hållas utan tillstånd från myndigheterna.

Efter förra sommarens många spontana regimkritiska demonstrationer  genomförde den belarusiska regimen en rad lagändringar som gjorde det svårare att ordna protestmöten och allmänna sammankomster. Tillståndsprocessen blev mer komplicerad och riskerna för repressalier ökade drastiskt för initiativtagarna till sådana möten.

Viktar Ivasjkevitj

Den framträdande oppositionspolitikern Viktar Ivasjkevitj valde därför under hösten att tillsammans med fackföreningsledaren Henadz Fedynitj bjuda in till flera möten runt om i landet med hänvisning till ”Lagen om riksomfattande och lokala samrådsmöten”. Ursprungstanken med sådana möten, som alltså inte kräver tillstånd, är att vanliga medborgare ska kunna samlas för att diskutera aktuella frågor som engagerar dem. Mötena kom att kretsa kring regimens ekonomiska politik och dess negativa konsekvenser för välfärden. Trots det lagliga stödet försökte myndigheterna på olika sätt och med viss framgång hindra mötena, bland annat genom att gripa vissa av deltagarna. När man en månad senare ordnade nya möten blockerade polis det torg i Minsk där arrangemanget skulle äga rum, och Ivasjkevitj var en av dem som greps.

De lagändringsförslag som nu är aktuella är enligt Ivasjkevitj ett uppenbart försök att via lagstiftningen stoppa liknande möten helt och hållet i framtiden.

- Tidigare förbjöd de mötena i strid mot lagen, nu kommer de att göra samma sak fast med hänvisning till densamma, säger Ivasjkevitj till nyhetsbyrån Belapan.

Människorättsförsvararen Aljaksej Kazljuk från organisationen Centrum för rättslig omvandling har analyserat det nya lagförslaget grundligt och är också mycket kritisk. Till de mest anmärkningsvärda förändringarna hör enligt Kazljuk det nya kravet på förhandsanmälan till lokala myndigheter med detaljerad information om bland annat mötets syfte och dagordning, deltagarantal, tid och plats för genomförande, dess initiativtagares personuppgifter samt med angivande av finansieringskällor, som inte får vara utländska. I praktiken innebär nyordningen att myndigheterna kan förbjuda mötet och det så sent som fem dagar före dess genomförande.

Aljaksej Kazljuk, Centrum för rättslig omvandling

I den nya lagen förbjuds också uttryckligen vissa frågor från att tas upp på dagordningen, bland annat sådana som rör budget- eller skattefrågor. Dessutom får inte avgångskrav riktas mot presidenten eller andra ämbetsmän. Frågor om amnesti för eller benådning av personer som sitter fängslade är också bannlysta.

Lagändringen medför också ett ökat rättsligt ansvar för mötenas initiativtagare, bland annat genom att de kan ställas till svars för konsekvenser som står helt utanför deras egen kontroll. Det gäller exempelvis om ett möte skulle leda till kravaller eller skadegörelse, där de som initierat mötet troligen kommer att kunna avkrävas betalning för såväl reparationer som för polisinsatsens samlade kostnader.

Källa: Centrum för rättslig omvandling, Belapan


Nästa sida